30/8 - Snart är det jul.

Hej. (Snart är det jul).

Jag har blivit sjukt dålig på att blogga. Jag tror jag tappat intresset för den saken. Tror jag.

Sommaren har varit kung men gått lite för fort. Jag har bara haft ett skönt liv och myst mig igenom månaderna. Nu när sommaren är över och verkligheten börjar komma ikapp en är det väl dags att ta tag i livet igen.
Jag har sett Maja ovanligt lite denna sommar. Är det för att vi som vuxna människor har jobb att sköta även på sommarloven? Hur som helst är hon snart mer eller mindre gift, hon har börjat hänga med familjen, och bara det får ju folk att tappa hakan, men själva grejen är att, budumbudum, det är inte hennes familj, utan ANDREAS. Maja börjar mjukna. En applåd. Tack.
Anna våran Anna ska nu kasta in handuken och göra vad vi alla väntar på att göra en vacker dag, flytta från Umeå. Den vackra huvudstaden är det som får den stora äran att ta sig ann vår speciella vän. Grattis.

Jag har varit Jakobs i en längre tid nu. En applåd även här. Tack. Men om man räknar månader är det inte alls så länge som det känns. Vi står fortfarande i hörn och hånglar, åker på ryggen hem och dansar på stan. Vi dummar oss som om vi vore 13 och fjantar runt som om vi blev tillsammans för en vecka sedan. Jag gillar det. Och ni får kalla mig vad tusiken ni vill, men jag är säker på att det kommer fortsätta vara så. Det känns i kroppen.

Och nu till den tredje applåden i detta inlägg, Tobbe har äntligen fått köpt sitt ställe! Bättre sent än aldrig.

Andreas, jag insåg nu att jag har utan att egentligen lagt märke till det själv nämnt några av dom nära, förutom dig. Så nu gott folk. Den största applåden av dom alla, ANDREAS UNNEBY! Tack.

Pusshej.

22/8 - Det är krig.

Jag hade tänkt förklara krig mellan mig och Majsan, pga fula och sjukt roliga kort hon lägger upp på mig. Min plan var att ge igen med änu hemskare kort på henne, men den misslyckades, vet ni varför? Inget kort på henne slår dom på mig. Suck.

Men jag kommer nog på ngt, vänta bara...