30/10 - packup man.



Idag är det +7 och mulet i Göteborg. Jag gillar gbg. Men det finns mycket konstigt folk här.
Man kan även åka spårvagn gratis. Ikväll blir sista ensama dagen.
Imrg är Maria ledig och förblir det tills på sön. Då jag mest troligen åker hem.
Jag har dock en trogen vän, Tito. Trotts den illaluktande andedräkten och den slemmiga benet han så gärna lägger i mitt knä så är han en hemskt fin vän. Han är bra på att lyssna, avbryter mig inte. Tittar alltid fint på mig, inte blänger lite då och då som vissa har tendens att göra. Han gillar och mysa och blir alltid glad när han ser mig. Han är allt vad en man ska vara.


 

Min packup man här borta
i väldigt tidig ålder.

Jag har även hört att min man där hemma är och svävar i det blå nu. Just börjat flytta in saker i nya lägenheten och har inte riktigt tid med mig när jag ringer och känner mig rastlös och pratsugen. Jag ska ge igen i helgen när även jag kommer ha fullt upp. Han säger då till sitt försvar att han inte kommer vara direkt osysslolös i helgen heller men jag tror honom inte. Han säger bara det för att verka cool. Jag vet att han inte är cool och kommer sitta i sin lägenhet ensam med telefonen i knät och vänta på att mitt namn ska dyka upp på displayen. Too bad honey.

Nu ska jag göra mig lite mer fräsch än jag redan är.
Ha en trevlig helg alla och älskling, det är i helgen alla spöken kommer upp, från de döda.....
Ha kul, kyss.
.


29/10 - Göteborg.

Snart är det jul.

Hej alla,
nu är jag äntligen i Göteborg.
Efter 24 timmars resa kom jag äntligen fram. Sittsår som heter duga är vad jag har där bak. Jag var så glad över att jag fixat mig själv en sovvagn, så jag kunde sova på tåget. Vad jag inte hade räknat med var ju den lilla tanten som hade sängen ovanför mig. Hon luktade äckligt och snarkade hela natten. Högt. Så mycket sovande blev det inte. Sen gick loket sönder. Två gånger. Tåget var 4 timmar sent så jag var tvungen att springa till bussen. Jag hann precis.
När jag äntligen kom hit så sätter jag mig i bilen. Då berättar Maria, eller hon berättar det inte. Men hon säger något om det. Att hon fyller år idag. Idag! Men det var det ingen som tänkte att jag borde ha vetat. Men vad är en bättre födelsedags present än att få ha mig här? Egentligen. Hur som helst så hatar jag den sortens överraskningar.
Vi åkte hem till hennes pappa, som fyller år samma dag. Fick lite paj. Sen åkte vi hem och drack lite vin. Somnade. Vaknade idag och gick på en lång promis i en fin skog med en tokig hund. Dom har väldigt fina skoar här, Mycket finare än i Umeå.

Jag läste en lite rolig grej som jag skrivit på bloggen tidigare.

"Jag säger ju det. NÄR växte vi upp? Fan jag trodde att alla födelsedagar skulle gå ut på att stjäla så mkt sprit av morsan som möjligt, sen sätta sig ute ngn stanns och bli jätte fulla, eller ha ngn slags "hemlig fest utan alkohol" och bara råka bli askalas på cola?. Suck.
Så, Maja holm, vad tusiken ska vi göra? Ska vi ta en favorit i repris när jag fyller år? Gå på skattjakt hemma hos mamma och leta dricka, sen tar vi moppen och flyr med alla våra skatter, till en klippa ute vid havet där ingen kan hitta oss, sen super vi oss as kalas medans vi lyssnar på Per Gessle? Herregud. Nu är meningen att vi ska klä oss så anständigt som möjligt, dricka 4 glas vin, sätta oss på ngt mysigt uteställe och käka god mat sen ta några öl med polarna och sen, när alla känner sig nöjda går vi åt olika håll, hem och sover.
Vem vill ha det så? "JAG", tänker säkert jätte många nu. Men hallå, ärligt talat. Nog för att dom flesta tänker att man kommit från det stadiet att det var roligt att vi jätte full, decka sen inte veta vart man är när man vaknar upp. Men snälla ni, tänk efter. Spänningen. Tänk tillbaka på kännlan som man hade i kroppen. Sommar, varmt, full, och just det som gjort allt så jävla roligt. Det var därför du aldrig kunde sluta skratta, det var därför du aldrig blev less på att göra samma sak om och om igen. Mamma och pappa fick aldrig veta vad du gjorde, eller vart du var, villka du var med. Allt var en stor hemlighet, hela kvällen, hela natten, hela ditt liv. Du var tvungen att smyga för att ingen skulle få reda på det sjukt härligt roliga hemlisen du bar på. Och vad är roligare än att ha en sjukt stor hemlighet?
Nej, jag saknar det. Jag vill vara liten. inte växa upp. Jag vill ha kvar den blonda lilla maja som kunde dricka 2 cider sen stupa. Som smyger runt med mig och letar dricka. Som går på promenader mitt i natten och snackar skit. Bara för att vi kan. Vi sminkade oss i 5 timmar tills vi blev för fulla och sket fullständigt i hur vi såg ut och for och badade. Hallå, jag vill inte bli stor. Punkt. (Anledningen till att jag använder Dig, Maja, som ett snuskigt bra exempel på hur kul man hade när man var liten, är för att det var dig jag hade som roligast med, och även för att du, som ingen annan, fortfarande är kvar.)
På tal om det så när jag jobbade i lördags kom det två tanter som skulle hämta ut sina jackor, dom skrattade högt och sen skrek den ena "Herregud, Iris, 42år. Ja, vi blev vänner 65". Dom as garvar och tar varandra under armen och går. Let's do that honey?
"

Herregud. Men jag håller med mig själv lite!

Då ska jag tacka för den här gången. Jag uppdaterar mer senare.
Erik Milton är en lycklig man idag.
Hej!

26/10 - Helg. (with a twist of...)

Jag förstår mig inte på dig.

Här sitter jag. Halv 4, eller halv 3 som det nu bestämt ska vara. Lördag. Själv.
Sjuk. Less.
Jag tänkte endå tidigare idag att, det gör ingenting. Jag kan få det mysigt och lugnt. Du förstörde allt det lilla mys jag hade kunnat skaffa mig ikv. Det betyder att du förstörde kvällen och mina mysiga och glada tankar har ikv bara handlat om en sak... Och dom har inte varit mysiga och glada.

Alla längtar alltid till helg. Så har det alltid varit och kmr mest troligen alltid att vara. Men efter jag och kusin en sen natt kom på ett och annat har helgen inte varit min favorit längre. När fredagen närmar sig håller jag andan och väntar på smällen. Och den kommer. Oftast så kommer den och slår hårt som fasen.

Jag är less på förstörda helger.
Jag är less på hur allt förstörs.
Livet är på tok för kort...
Livet är på tok för jävla kort.

På måndag åker jag. Och det var länge sedan jag längtade efter ngt så mycket.
Nu ska jag ut på mitt eget lilla äventyr. Och så vitt jag vet brukar dom kunna sluta precis hur som helst.

23/10 - I'll be back.

Hej alla,
Nu sitter jag i min alldeles egna ( för ett tag iaf) lägenhet och kollar på en deckare. Jag har kommit på nu att jag aldrig mer ska bo ensam. Jag är på tok för översocial för det.

Jag har iaf varit hemsk den här veckan.
Helt ute ur världen. Det är tandens fel.
Jag hatar tanden.

I'll be back next week.



19/10 - Äcklig tand.

Min visdomstand är ganska äcklig nu. Den är skit stor och jätte inflamerad. Jag kan knappt gapa. Det är hemskt synd om mig. Mkt gnäll. Jag har förövrigt ätit jätte god sparrissoppa och mjukbröd. Hemskt gott. Och nästan helt själv gjord.

På tal om såna saker. Bra saker.
Vi satt i två och en halv timme med Mayas blogg igår. Jag tar på mig halva äran. Jäklarns var snyggt vi fick till det. Bra gjort till oss.

Jag har haft en trevlig helg. Det var blivit mycket mat. Mycket god mat. Inget festande. och det är faktiskt ganska ovlanligt. Hur hemskt det än låter. Men en hel helg utan en droppe. Också ganska bra gjort av oss. Det har lbivit endel mys. Jag har saknat det.

Ikväll är jag ösäker på vad som händer. Planerna är lite vajiga.
Men vi får se. Det kommer mest troligen iaf bli mycket skoj.

Jag har inte sett Maja Holm på hela helgen, det är små tråkigt måste jag säga.

Jag måste rätt mig själv också så det inte blir ngt liv sen.
Kusinerna och bandet är inte bara runt i sverige och härjar. Det var ju Europa jag menade. Såklart.
Jag ber om ursäkt killar.


Hejhej.

17/10 - Han spelar rock. Jag städar.

Rougha Hannah.
Det är den omtalade, vackra och lite små sugna hund min kusin Maya skaffat sig ett liv runt.
Det säges att Rougha Hannah har ett lite udda beteende. Hon drägglar mycket. Är väldigt glad i maten, när hon inte viftar på svansen. Dom säger även att hon är en kåt hund. Och haft han-problem till och från. Jag måste ju säga att Rougha Hannah låter som en väldigt unik hund. Ni kan läsa mer om henne och hennes äventyr i stora världen på
http://mdunkels.blogg.se/. Tack för mig.

Mina kusiner med bihang lämnade just Umeå för en turné runt om i Sverige.
Jag är hemskt stolt.
Erik Dunkels låg här i sängen och funderade på om han skulle ta ett bad ist. Det hann han inte. Den lilla bussen med glada killar kom och plockade upp honom innan han hann tänka klart bad-tanken. Villken tur. Om jag var Joel och Erik skulle jag varit lite avis på Jens som fick sitta längst fram. Tänk bil enda till lund, i baksätet. Jag antar att han shotgunade redan i morse. Man måste vara snabb. Patrik får shotgun hela vägen. Men honom är det synd om. Han är den enda med körkort. Jag tror det kommer gå rellativt bra. Endel misslyckanden räkar jag med.
Medans dom är ute och spelar rock ska jag bo här, hos Erik. Jag var tvungen att städa och diska. Han har ingen damsugare. Så jag är inte längre förvånad över råttorna som ser ut att snart äta upp mig. Jag får mata dom. Jag såg att han hade gamla cheeseballs i skafferiet.


Han säger att han aldrig kommer släppa min hand igen,
trotts mörkret, trotts alla snesteg.
Han säger att vi kan ha det bästa, igen.
Trotts alla fall, trotts allt ont.
Han säger att inget ord kan mer göra mig illa.
Han säger att han saknar mig.
Han vet också att jag saknar honom.

Det han säger gör mig glad.

15/10 - en fin hälsning till mig själv.

Jag är kung.

Jag måste säga att lite fin blev den nog, min blogg alltså. Denna har jag gjort med mian bara händer.
Men, det kommer mera..bupbupburrururu..det kommer mera..


Bra skit.

15/10 - depptjockis.

Jag ville så gärna få allt att funka. Jag har aldrig kännt såhär förut. Jag är förbannat hjälplös för vad jag än gör kan  jag inte ändra på ngt. Det är som det är nu och jag måste lära mig leva med det.

Hannah Dunkels. 20 år. Umeå.
Och personlighets mässigt har jag nog inte ändrats ett skvatt sedan jag var 16. I helgen ska jag göra allt för att komma vidare med livet. Det har jag bestämt. För att sitta som en annan intorkad depptjockis löser ingenting. Livet ska vara roligt.

Jag måste även göra en vad maja skulle kalla det lite små fjantlig hälsning till underbara vänner över bloggen.
Jag är glad att jag har er. Ni gör allting lite lättare.

Erik Milton, du kommer att fixa det här galant.

14/10 - en katt och lite tid.

Hej tisdag.

Jag funderade på om jag kanske borde flytta hem igen. Det är lite små drygt att bara flytta runt. Iofs ganska omväxlande. Men det är skönt att ha ett hem.

Jag har nu sökt en massa jobb igen.
Håll alla tummar.

Jag skickade ett ganska pisamt och löjligt mail till Maja idag.
Det skulle till ngn helt annan. Men jag valde att skicka det till henne.

jag skulle villja vara en katt. Det värsta problemet dom har är att inte få fast den där förbannade tråden som psykar dom. Men när dom tillslut får fast den så kan dom nöjt lägga sig ner och låta lite. Och sen, igen, den förbannade tråden.

Jag ger mig till ihelgen..
För man måste få ge sig själv lite tid. Men när helgen kommer så är jag fit for fight again. Och då ska jag, under den tiden jag gett mig själv att vara lite down, fått nya krafter och ta tag i mig själv igen. Till 100%.
Inget mer pip och gnäll.

Ikväll blir det söl med folk.
Jag är glad att jag har er.
Maja Holm är en hejare på pepptalk. I like.

4/10 - du är för ful för mig.

Mitt eget liv?
Ohjaa, nu är det mitt eget liv.
Man får göra vad man vill då, om jag förstog rätt?

Igår blev det vin. I morse vaknade jag med ont i huvet.
Ikväll blir det utgång. Imrg lär jag också vakna med ont i huvet.

Trevlig helg!

1/10 - Bert.

Bert.
Jag läste Berts dassbok igår kväll. Han är ganska rolig. Lill-Erik också.
Jag undrar varför inte bert får några tjejer. Kan det vara för att han har en egen dassbok?

Hurra alla.
Världen gick inte under.

Det heter förövrigt inte "Jag sitter PÅ datorn".
Det heter "Jag sitter vid/framför datorn".

Jag har blivit en såndär god hjärtad jävel.
Och som Erik Dunkels skulle sagt:

bratackhej.